Östersjöposten – Senaste nytt från Östersjön

Sill och lax RÖDLISTADE

Utforska

DE OSYNLIGA

FISKSTATUS?

Undkom KATASTROF

HERRING on the REDLIST

Explore

THE INVISIBLE

FISH status?

Disaster AVOIDED

Svenska närings-utsläppen kartlagda

Stora skillnader i landet >>

Kokain- och läkemedelsrester stör laxars rörelsemönster

Laxar som exponeras för medicin- och drogrester i vattnet ändrar beteende och tar större risker.

De blir mer aktiva, simmar och sprider sig längre.

SE HUR DET PÅVERKAR LAXARNAS LIV >>

Swedish nutrient

pollution mapped

Large regional differences >>

Drug and medicine residues alters salmon movement

Salmon exposed to traces of medicines and illegal drugs change their behaviour: take greater risks.

They become more active, swim further and spread over larger areas.

HOW IT AFFECTS THE LIVES OF SALMON >>

Svenska källorna till övergödningen

Swedish sources of eutrophication

Färsk kartläggning visar de största näringsutsläppen från Sverige till Östersjön – och att de måste minska.

Stora utsläpp av kväve och fosfor från mänskliga aktiviteter har övergött det från början näringsfattiga havet – med stora förändringar i ekosystemet och omfattande ”döda bottnar” som följd. Kartläggningen visar att jordbruket är den största källan till mänskligt orsakade kväveutsläpp till Östersjön. När det gäller fosfor är avlopp en lika stor svensk källa.

Naturligt läckage
Ungefär hälften av de totala näringsutsläppen utgörs av bakgrundsbelastning – en naturlig tillförsel från vittring av berggrunden och nedbrytning av organiskt material i marken, som vi inte kan påverka. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika delar av landet. I Bottniska viken, i norra Östersjön, står bakgrundsbelastningen för så mycket som två tredjedelar av näringstillförseln. Det beror på att avrinningsområdet där är så stort och älvarna för med sig stora vattenmängder.

Industrier och skog i norr
I norr finns också flera stora pappers- och massaindustrier, som släpper ut stora mängder fosfor. Där är också

A new mapping shows the largest nutrient inputs from Sweden to the Baltic Sea – and the need to reduce them.

Large inputs of nitrogen and phosphorus from human activities have eutrophied the originally nutrient-poor sea, resulting in major ecosystem changes and widespread ”dead zones”. The mapping shows that agriculture is the largest source of human-caused nitrogen inputs to the Baltic Sea. For phosphorus, wastewater is an equally large Swedish source.

Natural leakage
Around half of all nutrient inputs consist of background loading – a natural contribution from the weathering of bedrock and the decomposition of organic matter in the soil. However, the proportion varies considerably across different parts of the country.
In the Gulf of Bothnia, in the northern Baltic Sea, background loading accounts for as much as two thirds of total nutrient inputs. This is due to the vast catchment area, where rivers carry large volumes of water.

Industries and forests in the north
The north is also home to several large pulp and paper mills, which discharge significant amounts of phosphorus.

Jordbruket är den största källan till näringsutsläpp till Östersjön.

skogsbruket, vid sidan av avloppsreningsverk och jordbruk, en viktig källa till kväveutsläppen.

Större ansträngningar behövs
En halv miljon svenska småhus har fortfarande enskilda avlopp, som tillsammans ger betydande fosforutsläpp. Även bräddning och dagvatten bidrar, och dessa utsläpp väntas öka i takt med att klimatförändringarna ger fler och värre skyfall.

Sammantaget konstaterar forskarna att vi måste fortsätta anstränga oss för att minska näringsutsläppen, och att det behöver göras i många delar av samhället, om Östersjön ska kunna må bra igen.

Källa: Stockholms universitets Östersjöcentrum

Karta: ESA WorldCover 2021, GHS Urban Centre Database och Natural Earth
Foto: Lars Johansson/Mostphotos

Agriculture is the largest source of nutrient pollution to the Baltic Sea.

The forestry is also an important source of nitrogen inputs there, alongside wastewater treatment plants and agriculture.

Greater efforts needed
Half a million Swedish homes still rely on private sewage systems, together contributing significant phosphorus inputs. Stormwater overflow and runoff also play a role, and these inputs are expected to increase as climate change brings more frequent and more severe downpours.

Researchers agree that nutrient inputs must continue to decrease – and that this requires action across many sectors of society, if the Baltic Sea is to recover.

Source: Stockholm University Baltic Sea Centre

Map: ESA WorldCover 2021, GHS Urban Centre Database and Natural Earth
Photo: Lars Johansson/Mostphotos

Hur medicin- och kokainrester förändrar laxars liv

How medicine and drug residues in water affect young salmon

Tänk dig att du är en ung lax på väg från älven till havet – en lång och farlig resa.

Nu visar forskning från SLU att medicinrester i vattnet kan ändra hur laxarna beter sig på denna viktiga vandring. Laxar som utsätts för läkemedel som klobazam, som används för att dämpa ångest, vågar ta större risker och simmar oftare ensamma i stället för i trygga grupper.

Medicinrester gav mer asociala och risktagande laxar
Det gör att de unga laxarna snabbare passerar hinder, som kraftverksdammar. Men att våga mer kan också vara farligt för deras överlevnad och framtid.

Videoklipp från en studie av unga Östersjölaxars beteenden. Foto: Marcus Michelangeli, SLU.

Imagine you are a young salmon making a long and dangerous journey from the river to the sea.

New research from SLU shows that medicine residues in the water can change how salmon behave on this important trip. Salmon exposed to drugs like clobazam, which is used to reduce anxiety, take bigger risks and often swim alone instead of in safe groups.

Drugs gave more antisocial and risk-prone salmons
This makes them pass obstacles like hydroelectric dams faster, but taking more risks can also be dangerous for their survival and future.

Videoclip of young salmons from a behavioural study. Photo: Marcus Michelangeli, SLU.

Här simmar en unglax, som även kallas smolt, på väg nedströms mot Östersjön. Foto: Jörgen Wiklund.

Även droger och deras nedbrytningsprodukter kan förändra rörelsemönster och spridning hos unga atlantlaxar i det vilda. Kokainexponerade fiskar var mer aktiva, simmade längre och spred sig över större ytor jämfört med kontrollfiskar.

Droger en konkret miljöutmaning
Vi utsöndrar medicin- och drogrester efter användning och de passerar genom avloppsreningsverk som inte är utformade för att helt avlägsna dem.

Forskarna varnar för att detta hotar laxarnas population och hela ekosystemet. Men det finns hopp – bättre rening av avloppsvatten, ökad övervakning och uppdaterade riskbedömningar kan minska problemet.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

A young salmon, also called smolt, migrating downstream to the sea. Photo: Jörgen Wiklund

Illegal drug pollution, as from cocaine, can also alter the behaviour and movement patterns of juvenile Atlantic salmon. Exposed fish were more active, swam and dispersed further compared to control fish.

Illegal drugs a concrete environmental challenge
We excrete medicine and illegal drug residues after use and they pass through wastewater treatment plants that are not designed to fully remove them.

Scientists warn that this threatens salmon populations and entire ecosystems. But there is hope – improved wastewater treatment, increased monitoring and updated environmental risk assessment can help reduce the problem.

Source: Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Lax och sill bland nya rödlistade arter

Salmon and herring red-listed

Lax, sill och blåmussla hör till arterna som nu finns med på Sveriges senaste rödlista. Samtidigt har välkända arter som havsörn och utter återhämtat sig så mycket att de kan lämna listan.

I den senaste rödlistan från SLU Artdatabanken bedöms 1 390 havslevande arter. Av dem klassas 35 procent som hotade eller nära hotade – totalt 489 arter med stark koppling till havsmiljöer. Rödlistan visar hur stor risken är att en art ska försvinna från Sverige.

Flera välkända matfiskar minskar
Sedan den förra bedömningen år 2020 har läget försämrats för flera välkända fiskarter. Förutom lax och sill rödlistas nu även öring och flera plattfiskar. Fisket pekas ut som en viktig orsak till utvecklingen.

Samtidigt finns det också ljusglimtar. För arter som pigghaj, lake och fisken asp har situationen förbättrats.

Sillen bedöms som nära hotad i den senaste rödlistan. Illustration: Linda Nyman.

Salmon, herring and blue mussels are among the species included in Sweden’s latest Red List. Meanwhile, the white-tailed eagle and otter have recovered enough to leave the list.

In the latest Red List produced by the SLU Swedish Species Information Centre, 1,390 marine species have been assessed. Of these, 35 per cent are classified as threatened or near threatened – a total of 489 species strongly linked to marine environments. The Red List shows how great the risk is of a species disappearing from Sweden.

Several familiar food fish are declining
The situation has worsened for several well-known fish species. In addition to salmon and herring, trout and several flatfish species are now also red-listed. Fishing is identified as one of the main causes of this decline.

There are also some positive signs. The situation has improved for species such as spurdog, burbot and the asp.

Herring is classified as Near Threatened in the latest Red List. Illustration: Linda Nyman.

Havsörnen bedöms nu som livskraftig och lämnar rödlistan. Foto: Johan Nilsson.

Havsörn, utter och fisken asp är exempel på arter som återhämtat sig tack vare långsiktigt arbete och skyddsåtgärder. Det visar att åtgärder kan göra stor skillnad.

Kombination av åtgärder kan vända utvecklingen
För att stärka den biologiska mångfalden i havet behövs bland annat mer hållbart fiske, fler skyddade havsområden och åtgärder mot övergödning.

Samtidigt saknas fortfarande kunskap om många marina arter och livsmiljöer. Därför behövs också mer miljöövervakning och ökad kunskap om livet under ytan.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

The white-tailed eagle is now classified as Least Concern and has been removed from the Red List. Photo: Johan Nilsson.

The white-tailed eagle, otter and asp are examples of species that have recovered thanks to long-term conservation efforts and protective measures. This shows that targeted action can make a real difference.

Combined measures can reverse the trend
To protect biodiversity, more sustainable fishing practices, additional marine protected areas and measures to reduce nutrient pollution are all needed.

At the same time, knowledge is still lacking about many marine species and habitats. Increased environmental monitoring and a better understanding of life beneath the surface are therefore also essential.

Source: Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Havets osynliga invånare

Invisible inhabitants of the sea

Ju mindre de är, desto mindre vet vi oftast om dem. Ändå är mikroberna avgörande för allt annat liv.

Syre- och näringstillgång, klimat och pH – allt är beroende av havets allra minsta invånare: bakterier, arkéer och virus. För att ta reda på mer om Östersjöns hemliga mikrober och hur de fungerar har forskare nu börjat ta en ny, lång serie med prover. Proverna tas ute vid den klassiska mätstationen ”B1” utanför Askö i Trosa skärgård.

En av Östersjöns vanligaste cyanobakterier, katthårsalgen (Nodularia spumigena). När den blommar (=uppträder i massor) bildar den långa kedjor av celler, som klumpar ihop sig och syns som gulgröna flockar i vattnet. Ibland bildar den gift. Foto: Susanne Busch. Källa: Nordic Microalgae https://nordicmicroalgae.org

The smaller they are, the less we know about them. Yet the microbes are vital for all other forms of life.

Climate and pH, availability of oxygen and nutrients – they’re all dependent on the very smallest inhabitants of the sea: bacteria, archaea and viruses. In order to explore the Baltic Sea’s secret microbes and their activities, researchers have just initiated a new long sampling series. Samples are collected at the classic measuring station ”B1” off the coast of Askö in the Trosa archipelago.

One of the most common cyanobacteria in the Baltic Sea: Nodularia spumigena. When it blooms (i.e. grows excessively), chains of the microscopic cells aggregate and it becomes visible to the human eye. Photo: Susanne Busch. Source: Nordic Microalgae https://nordicmicroalgae.org

Det allra första provet bärgas, i den nya, långa serien som ska utforska Östersjöns allra minsta invånare. Vattnet ser helt klart ut – men det innehåller miljarder små organismer. Foto: Michaela Lundell

– Alla mikrober i vattnet är beroende av varandra. Var och en av dem producerar något – och konsumerar något. Vi vill ta reda på hur de här mikrobiella samhällena ser ut och hur de påverkar varandra. Det blir spännande att se vilka som är där och försöka ta reda på vad de gör! säger mikrobiologen Emma Bell.

Revolutionerande ”omik”
Forskarna kommer att använda sig av revolutionerande molekylär teknologi, så kallad ”omik”, för att identifiera de små organismerna och de olika proteiner och andra ämnen som de bildar.

Källa: Stockholms universitets Östersjöcentrum

The very first sample is collected, of the new long series that will explore the smallest inhabitants of the Baltic Sea. The water seems completely transparent – yet it contains billions of organisms. Photo: Michaela Lundell

”All the microbes in the water rely on each other. Each one of them produces – and consumes – something. We want to find out what these microbial communities look like and how they interact with each other. It will be exciting to see who’s there and start figuring out what they are doing!” says microbiologist Emma Bell.

Using revolutionary ’omics’
The researchers will use the revolutionary molecular technology, known as ’omics’, to identify the genes of the organisms, as well as proteins and other substances they produce.

Source: Stockholm University Baltic Sea Centre

Fiskbarometern: Så mår Sveriges fisk- och skaldjursbestånd

Fiskbarometern: The status of Sweden’s fish and shellfish stocks

Statusen för abborre, gädda och gös i Egentliga Östersjön är fortsatt inte inom biologiskt säkra gränser. Även för sik längs kusten är läget otillfredsställande.

På Fiskbarometerns hemsida presenterar SLU varje år tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten.

– Vi ser inga stora förändringar i beståndens status jämfört med tidigare. Bland de arter som som förvaltas på nationell nivå är läget mest oroande i Egentliga Östersjön. Där bedömer vi att bestånden av abborre, gädda och gös inte är inom biologiskt säkra gränser, säger Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för Fiskbarometern.

Hitta aktuella bedömningar och analyser för 48 arter och drygt 110 bestånd.

Check out the latest report on the status of fish and shellfish stocks in Swedish waters (in Swedish: Fiskbarometern).

At Fiskbarometern, the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) presents the annual status and trends of fish and shellfish stocks in Swedish marine and freshwater environments.

– We see no major changes in stock status compared to last year. In general, the situation for species managed at the national level is most concerning in the Baltic Proper. Here, we assess that the stocks of perch, pike, and pikeperch are not within biologically safe limits, says Stefan Larsson, scientific editor of Fiskbarometern at SLU.

Explore the status of over 48 species and 110 stocks of fish and shellfish.

Statusen för beståndet av lake i Östersjön kan inte bedömas eftersom underlaget inte är tillräckligt bra.

Även för siken längs kusten fortsätter statusen att vara otillfredsställande. Av tre bedömda sikbestånd i Östersjön är det bara i Bottenviken som statusen är inom biologiskt säker gräns.

Åtgärder behövs för att få hållbara bestånd
Att ett bestånd inte är inom biologiskt säkra gränser betyder att dödlighet, biomassa eller storleks- och åldersstruktur inte har önskvärd status. Detta innebär i sin tur att situationen för beståndet inte är hållbart och att det behövs åtgärder.

Källa: www.fiskbarometern.se,
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Video: SLU, Foto av lake: Jörgen Wiklund

There is insufficient data to assess the burbot stock in the Baltic Sea.

The situation for whitefish along the coast remains concerning. Of the three assessed stocks in the Baltic Sea, only the one in the Bothnian Bay is within biologically safe limits.

Management measures needed
When a stock is assessed to be outside biologically safe limits, it means that mortality, biomass, or size and age structure are at undesirable levels. This indicates that the stock is not in a sustainable condition and that management measures are needed.

Source: www.fiskbarometern.se,
Swedish University of Agricultural Sciences (SLU).

Video: SLU, Photo of burbot: Jörgen Wiklund.

Östersjön undkom en katastrof

The Baltic Sea escaped a disaster

Östersjön är visserligen fortfarande mycket övergött – men hur skulle det ha varit om vi inte ansträngt oss att minska utsläppen av näring till innanhavet? Mycket värre, visar forskarnas beräkningar.

Omfattande algblomningar och stora havsområden helt utan syre – så ser verkligheten ut i dagens Östersjön. Men om länderna runt innanhavet inte hade kommit överens och lyckats minska utsläppen av näring hade situationen varit ännu mycket värre.

– Tack vare de åtgärder som gjorts undkom Östersjön en ekologisk katastrof, säger forskaren Eva Ehrnsten.

Betydligt mindre utsläpp idag
Bättre avloppsrening, minskade luftutsläpp och olika åtgärder inom jordbruket har gjort att Sverige och övriga Östersjöländer släpper ut betydligt mindre näring till havet nu jämfört med när det var som mest på 1980-talet.

The Baltic Sea is heavily eutrophic – but what would it be like without all the efforts to reduce nutrient inputs? Much worse, according to researchers’ calculations.

Extensive algal blooms and large areas completely devoid of oxygen – that is the reality of the Baltic Sea. But if the countries around the fragile inland sea had not agreed to reduce nutrient discharges, the situation would have been much worse.

“Thanks to the measures taken, the Baltic Sea avoided an ecological disaster,” says researcher Eva Ehrnsten.

Significantly less pollution today
Better wastewater treatment, reduced air emissions and various measures in agriculture have meant that Sweden and other Baltic Sea countries are discharging significantly less nutrients to the sea now than at the peak in the 1980s.

Ändå är syrebristen större än någonsin, på grund av att Östersjön reagerar långsamt på förändring. Med hjälp av modellering har forskarna tagit reda på hur det hade varit om utsläppen fortsatt som på 1980-talet.

– Då hade vi haft betydligt mer algblomningar än idag, och de syrefria bottnarna hade varit mer än 80 procent större än de är nu, berättar Eva Ehrnsten. Vissa kustområden hade förmodligen varit helt döda.

Kulmen är nådd
Enligt forskarnas studie har näringshalterna i Egentliga Östersjön nått sin kulmen, och kommer att sjunka de kommande decennierna. Men för att få en riktigt bra havsmiljö måste utsläppen fortsätta att minska.

Om inte utsläppen av näringsämnen hade minskat hade de helt syrefria områdena i Östersjön (svart färg på kartan) varit drygt 80 procent större än idag. Illustration: Bo Gustafsson

Källa: Stockholms universitets Östersjöcentrum

Videoklipp: Michaela Lundell

Yet oxygen depletion is greater than ever. To find out what would have happened if emissions had continued at the same rate as in the 1980s, researchers have carried out a modelling study.

“We would have had significantly more algal blooms than today, and the completely oxygen-free seabed would have been more than 80% larger than it is today,” says Eva Ehrnsten. “Some coastal areas would probably have been completely dead.”

The peak has been reached
According to the researchers’ study, nutrient levels in the Baltic Proper have now peaked and will decline in the coming decades. But to achieve a good marine environment, emissions must continue to decline.

If nutrient inputs had not been reduced, the completely oxygen-free areas of the Baltic Sea (black on the map) would be more than 80% larger than today. Illustration: Bo Gustafsson

Source: Stockholm University Baltic Sea Centre

Video clip: Michaela Lundell